The audio for this story is currently not available.
Tshimo ya ga mmemogolo e ne e le ntle tota, e tletse mabele,photso ya mabele, le makwele. Mme mo go tse tsotlhe tse di botlhokwa thata e ne e le dipanana. Le fa Mmemogolo a na le ditlogolo tse dintsi, mo sephiring ke ne ke itse gore o nthata go feta ba bangwe. O ne a tle a ntaletse nako ngwe kwa ntlong ya gagwe. Le gona o ne a mpolelela diphiri tse dinnye. Mme go ne gona le sephiri se le sengwe se o sa se abelanang le nna: kwa o budusang dipanana gona.
Grandma’s garden was wonderful, full of sorghum, millet, and cassava.
But best of all were the bananas.
Although Grandma had many grandchildren, I secretly knew that I was her favourite. She invited me often to her house. She also told me little secrets.
But there was one secret she did not share with me: where she ripened bananas.
Le jardin de grand-mère était merveilleux – plein de sorgho, de millet et de manioc. Mais le meilleur de tout, c’était les bananes. Bien que grand-mère avait beaucoup de petits-enfants, je savais que secrètement j’étais sa préférée. Elle m’invitait souvent dans sa maison. Elle partageait avec moi ses petits secrets. Mais il y avait une chose qu’elle gardait secrète : l’endroit où elle faisait mûrir les bananes.
Ka letsatsi lengwe ke ne ka bona seroto se se tonna se beilwe mo letsatsing kwa ntle ga ntlo ya ga mmemogolo. E rile ke botsa gore se dira eng, karabo e le ngwe e ke e neilweng, “Ke seroto same sa metlholo.” Fa thoko ga seroto, gone gona le makakaba a dipanana a a mmalwa a Mmemogolo o a pitikololang nako le nako. Ke ne ke batla go itse. “Makakaba a dira eng, Mmemogolo?” go botsa nna. Karabo e le nngwe e ke e bonyeng ke, “Ke makakaba a me a metlholo.”
One day I saw a big straw basket placed in the sun outside Grandma’s house. When I asked what it was for, the only answer I got was, “It’s my magic basket.”
Next to the basket, there were several banana leaves that Grandma turned from time to time. I was curious. “What are the leaves for, Grandma?” I asked. The only answer I got was, “They are my magic leaves.”
Un jour, je vis un grand panier de paille placé au soleil devant la maison de grand-mère. Quand je lui ai demandé à quoi il servait, pour seule réponse, elle me dit : « C’est mon panier magique. » A côté du panier, il y avait plusieurs feuilles de bananier que grand-mère retournait de temps en temps. J’étais curieuse. « A quoi servent ces feuilles, grand-mère ? » demandai-je. Mais pour seule réponse, elle me dit : « Ce sont mes feuilles magiques. »
Go ne go makatsa go leba Mmemogolo, dipanana, makakaba a dipanana le seroto se se tonna. Mme Mmemogolo a nthoma kwa go mme ka ntlha ya tiro. “Mmemogolo, tsweetswee, ntetlelele go leba jaaka o dira…” “O seka wa nna bodipa, ngwanyana, dira jaaka o kopiwa,” o ne a gatelela. Ke ile ka taboga.
It was so interesting watching Grandma, the bananas, the banana leaves and the big straw basket. But Grandma sent me off to my mother on an errand.
“Grandma, please, let me watch as you prepare…”
“Don’t be stubborn, child, do as you are told,” she insisted. I took off running.
C’était fascinant de regarder grand-mère, les bananes, les feuilles de bananier et le grand panier de paille. Mais grand-mère m’envoya retrouver maman pour aller chercher quelque-chose. « Grand-mère, s’il te plaît, laisse-moi regarder ce que tu prépares… » « Ne sois pas têtue, petite, fais ce que je te demande » insista-t-elle. Je partis donc en courant.
E rile fa ke boa, Mmemogolo o ne a dutse kwa ntle mme a sena seroto kgotsa dipanana. “Mmemogolo, seroto se kae, dipanana tsotlhe di kae, gape le…” Mme karabo e ke ileng ka e bona e ne e le, “Di mo lefelong la me la metlholo.” Go ne ga swabisa tota!
When I returned, Grandma was sitting outside but with neither the basket nor the bananas.
“Grandma, where is the basket, where are all the bananas, and where…”
But the only answer I got was, “They are in my magic place.” It was so disappointing!
A mon retour, grand-mère était assise dehors, mais il n’y avait plus ni panier, ni bananes. « Grand-mère, où est le panier, où sont toutes les bananes, et où est … » Mais pour seule réponse, elle me dit : « Ils sont dans mon lieu magique. » J’étais très déçue.
Morago ga malatsi a le mabedi, Mmemogolo a nthoma gore ke ye go tsaya thobane ya gagwe mo phaposing ya borobalo ya gagwe. E rile ke bula kgoro, ka kgatlhantshiwa ke monkgo wa dipanana tse di buduleng. Moteng ga phaposi e ngwe gone go na le seroto se se tonna sa metlholo. Se ne se subilwe sentle ka lepai le legologolo. Ke ile ka le tsholetsa mme ka dupelela monkgo o o monate.
Two days later, Grandma sent me to fetch her walking stick from her bedroom.
As soon as I opened the door, I was welcomed by the strong smell of ripening bananas. In the inner room was grandma’s big magic straw basket. It was well hidden by an old blanket. I lifted it and sniffed that glorious smell.
Deux jours plus tard, grand-mère m’envoya dans sa chambre chercher son bâton de marche. Dès que j’ouvris la porte, je fus accueillie par une forte odeur de bananes mûres. Au milieu de la pièce, se trouvait le grand panier magique de grand-mère. Il était bien caché sous une vieille couverture. Je la soulevai et reniflai cette odeur extraordinaire.
Lentswe la ga Mmemogolo le ile la ntshosa fa a bitsa, “O dira eng? Itlhaganele o tlise thobane.” Ke ile ka itlhaganela ka thobane ya gagwe. “O nyenyela eng?” Ga botsa Mmemogolo. Potso ya gagwe e ne ya ntlhagisa gore ke ne ke ntse ke nyenyela lefelo le ke le bonyeng la metlholo.
Grandma’s voice startled me when she called, “What are you doing? Hurry up and bring me the stick.”
I hurried out with her walking stick. “What are you smiling about?” Grandma asked.
Her question made me realise that I was still smiling at the discovery of her magic place.
La voix de grand-mère me fit sursauter quand elle appela, « Que fais-tu ? Dépêche-toi de m’apporter mon bâton ». Je me suis alors précipitée avec sa canne. « Qu’est-ce qui te fait sourire ? » demanda grand-mère. Sa question me fit réaliser que je souriais encore en pensant à la découverte de son lieu magique.
Letsatsi le le latelang fa mmemogolo a tla go jela mme nala, ke ile ka taboga thata kwa ntlong ya gagwe go ya go tlhola dipanana gape. Go ne go na le segopa sa tse di buduleng. Ke ile ka tsaya e le nngwe mme ka e fitlha mo moseseng wa me. Morago ga ke sena go khurumetsa seroto gape, Ke ile ka ya kwa morago ga ntlo mme ka bonako ka e e ja. E ne e le panana e e botshe thata e ke sa tsamaya ka e leka.
The following day when grandma came to visit my mother, I rushed to her house to check the bananas once more.
There was a bunch of very ripe ones. I picked one and hid it in my dress. After covering the basket again, I went behind the house and quickly ate it. It was the sweetest banana I had ever tasted.
Le lendemain, lorsque grand-mère est venue rendre visite à maman, je me suis précipitée chez elle pour regarder les bananes une fois de plus. Il y en avait plusieurs, qui étaient déjà très mûres. J’en pris une, que je cachai sous ma robe. Après avoir recouvert le panier, je me rendis derrière la maison pour la manger en vitesse. C’était la banane la plus douce que j’aie jamais goûtée.
Letsatsi le le latelang, e rile fa mmemogolo a le mo tshimong a kgetla merogo, Ke ile ka nanabela mo teng mme ka okomela dipanana. Di le dintsi di ne di bodule. Ga ke a kgona go itshwara mme ka tsaya segopa sa tse nne. E rile fa ke ntse ke nanabela kwa kgorong, ka utlwa mmemogolo a gotlhola kwa ntle. Ke ile ka kgona go fitlha dipanana ka fa tlase ga mosese wa me mme ka feta fa go ene.
The following day, when grandma was in the garden picking vegetables, I sneaked in and peered at the bananas.
Nearly all were ripe. I couldn’t help taking a bunch of four.
As I tiptoed towards the door, I heard grandma coughing outside. I just managed to hide the bananas under my dress and walked past her.
Le lendemain, alors que grand-mère était dans le jardin en train de ramasser des légumes, je me suis glissée dans sa chambre pour regarder les bananes. Elles étaient presque toutes mûres. Je n’ai pas pu résister, et pris quatre autres bananes. Alors que je marchais sur la pointe des pieds vers la porte, j’entendis grand-mère tousser dehors. J’eus juste le temps de cacher les bananes sous ma robe avant de passer devant elle en m’éloignant.
Letsatsi le le latelang e ne e le letsatsi la mmaraka. Mmemogolo o ile a tsoga phakela thata. Gale gale o ne a tsaya dipanana tse di boduleng le makwele go ya go rekisa kwa mmarakeng. Ga ke a itlhaganela go ya go mo etela ka letsatsi leo. Mme ke ne ke sa kgone go mo itlhokomologa nako e leele.
The following day was market day. Grandma woke up early. She always took ripe bananas and cassava to sell at the market.
I did not hurry to visit her that day. But I could not avoid her for long.
Le lendemain, c’était le jour du marché. Grand-mère se réveilla très tôt. Elle prenait toujours du manioc et des bananes mûres pour les vendre sur le marché. Ce jour-là, je ne me suis pas dépêchée pour aller lui rendre visite. Mais je n’allais pas pouvoir l’éviter bien longtemps.
Morago nyana maitsiboa a o ke ile ka bidiwa ke mme le rre, le Mmemogolo. Ke ne ke itse gore ke ka ntlha ya eng. Bosigo joo fa ke ya go robala, ke ne ke itse gore ga nkitla ke tlhola ke utswa gape, e seng gotswa mo go mmemogolo, e seng gotswa go batsading ba me, le e seng gotswa go mongwe le mongwe.
Later that evening I was called by my mother and father, and Grandma. I knew why.
That night as I lay down to sleep, I knew I could never steal again, not from grandma, not from my parents, and certainly not from anyone else.
Plus tard ce soir-là, ma mère, mon père et ma grand-mère m’ont appelée. Je savais pourquoi. Cette nuit là quand je me suis couchée, je savais que je ne pourrais plus jamais voler, ni ma grand-mère, ni mes parents, ni qui que ce soit d’autre.